Sture extraknäcker som väckarklocka

Som förväntat vaknade vi jättetidigt första morgonen, men inte pga jetlag, som man skulle kunna tro. Istället var det Sture Surdeg som väckte oss. Eftersom vi inte har något kylskåp att förvara honom i, kör vi med is-i-papperskorg-varianten. Typ halv fyra på morgonen vaknar vi av ett pipande och gnisslande ljud; vi trodde att det var råttor. Det tog en liten stund att lokalisera ljudet till Stures hörna. Det visade sig att de dubbla plastpåsar som glasburken förpackats i, inte knutits upp, och eftersom Sture är en i högsta grad levande varelse som producerar gas, är det inte helt optimalt med strypt lufttillförsel. Så…Sture väckte oss!

De senaste dagarna har vi mestadels spenderat på Starbucks (fritt Wifi!) där vi surfat efter lediga lägenheter, löst mailproblem (dumma LiU som stänger mailkonton utan förvarning!), och planerat var nästa måltid ska intas. Per hinner också med att slösurfa mellan varven och drömma om vilken bil han ska köpa.

Vi har även sett våra första Boston-celebriteter (men fråga oss inte vilka)! Vi var på Vapiano och åt, och när två av gästerna skulle gå blev de genast omringade av människor som ville fota dem. Vi fattade ju att de var kända på något sätt, och vi fick senare reda på att de var Celtics-spelare.

Igår var vi och tittade på några lägenheter i East Cambridge, vilket skulle vara en bra plats för oss att bo på. Hyrorna var dock skrämmande höga, men lägenheterna var å andra sidan väldigt fina och hur fräscha som helst. I nuläget verkar det dock som att vi inte kommer att prioritera ett extra rum för eventuella gästers skull, för då rasar hyran i höjden. Idag har vi bokat in flera lägenhetsvisningar på två ställen i stan, och förväntningarna är ganska höga. Det skulle vara skönt att ha boendet färdigt innan Per åker tillbaka till Sverige på måndag kväll. Vi får se hur det går.

Mitt i bostadssökandet har Per dragit på sig en ordentlig förkylning med hosta (som håller oss vakna på nätterna) och ont i halsen. Vi tankar honom med diverse tabletter, men det verkar vara riktigt segdraget. Trist! Nu är det snart dags för lunch på en känd seafood-kedja. Clam chowder-day kan vi ju inte missa!