Nere i SC igen

Här kommer en liten hälsning från South Carolina. Jag är nämligen nere här på jobb igen, var ju här strax före jul förra året. Blev lite snabbt planerat. Fick veta i torsdags att chefen ville att jag skulle åka ner. Bokade resan på fredagen. På plats måndag morgon. Snabba ryck! Men kul att de har förtroende för en att man kan vara med och hjälpa till. Ska inte tråka ut med jobbsnack, men jag måste berätta om hyrbilen jag har. Givetvis en SUV. Riktigt flådig med touchscreen och allt och med grym motor. Verkligen steg upp från Focusen som vi körde omkring med i Linköping. Över förväntat för att vara en Ford alltså!

Hyrbil

Men lite dålig tajming är det ju i och med att det är Stanley Cup final och man helst skulle vilja vara i Boston för stämningen skull. För övrigt lite kul med svenskarna som spelar, och Linköpings-kopplingen med Söderberg i Bruins som fick oväntat mycket speltid. Kul med det här med namnen för övrigt. T.ex. en spelare heter Krejci (uttalas nästan likadan som Crazy), Frolic (tänker bara på hundgodis), Paille (uttalas som Pajjen) och Tuuka Rask (alltid lika kul höra en amerikan säga Räääsk). Och är det hockeyfinal och avgörande match så får man faktiskt äta chips. Så är det faktiskt.

Hockeykväll på hotellrummet

Men vilket antiklimax! Vad är grejen med att det spelar sopigt och släpper in 2 mål 1 m 20 sek från slutet och vänder hela Jo-men-för-tusan-det-kan-gå-det-här-känslan till värsta A-men-va-äre-som-händer-förtvivlan? Jag som gått omkring och letat efter en Bruins tröja, men väntat med att köpa för jag vill ha en där det står Bruins=Stanley Cup-mästare på. Nu måste jag nog trycka upp en sån själv isåfall. För undrars om man kan få tag i dessa nånstans. Men dock riktigt cool känsla att hela TD-Garden ropar "Lets go Bruins!" efter slutsignalen, trots att de har förlorat, som ett tack och tröst till hela laget. Mäktigt!
Ska dock bli skönt att komma hem. Då blir det vardag igen. Har ju varit mycket resande och hockeyslutspelande och allt på sista tiden. Ja, det måste ju nästan vara lika slitsamt som supporter med sena kvällar och sportpubs-besök, som att faktiskt spela. Kanske kan man få till åtminstone lite kontinuitet i träningen igen.
Vad händer hos er då?

Schyssta lökar!

Man kan ju fundera på om matlagningsrecepten är anpassade efter lökstorleken i det här landet. Risken är ju annars överhängande att man får en lök-overload i sin mat..."hacka en lök..."

'American size' på gul lök i affären.

Tre önskningar på samma gång!

Hej hej hallå! 

Vi är tillbaka från en lång roadtrip till Niagarafallen och en sväng in i Canada. Helt fantastiskt, men vägarna i staten New York och Massachusetts lämnar en del övrigt att önska. Längre uppdatering utlovas (med bilder), men inte just nu. 

Just nu händer här inte något man kan skriva hem till kungen om. Vi har fortfarande svensk-besök, och laddar nu för midsommar. Vi kommer inte att anstränga oss för att få äta sill och dansa runt stång; vi är lite mer modesta och satsar på picknick med vänner istället. Vårt ärvda kubbspel får dock följa med.

För att fortsätta på det där frukostspåret som Päran påbörjade för ett tag sedan, så kommer här senaste nyheten på frukostfronten. Dunkin' Donuts (ni vet, den där kaffekedjan som säljer munkar och dåligt kaffe) har lanserat en ny frukostmacka med slagorden "Going where no breakfast has gone" (och täpper till dina kärl på köpet, kan tänka). Mackan har döpts till The Glazed Donut Breakfast Sandwich och är alltså stekt ägg och bacon i en friterad, glaserad munk. Fett? Japp! Salt? Jajemen! Sött? Det också! Något man vill äta till frukost? Troligen inte. Skulle du?

Roadtrip

Vi är på en liten biltur! Nu när vi har besök från Sverige, så tänkte vi att det är lika bra att passa på. Fikapåsen med Pers mellanmålsmuffins är packad, kaffetermosarna är med och vi är på väg till Niagarafallen! Förhoppningsvis kommer det någon uppdatering under helgen!

Per på jobb i Lone Star State

Jag tänkte ta och rapportera lite om min jobbresa till Dallas i förra veckan. Den detaljintresserade kan läsa mer här. Ska försöka summera ihop lite av de betraktelser och, möjligen (kommentera gärna om åsikter avviker), intressanta saker jag gjorde under en vecka fylld med lära-känna-kollegor-samtal, lära-sig-så-mycket-som-möjligt-på-superkort-tid-föreläsningar, blandat med knyta-kontakter-för-att-sälja-konsulttjänster, fördjupa-partnerskap-samarbete och annat CBS (corporate bullshit).

CSC var en av huvudsponsorerna för konferensen, så vi hade en stor monter och försökte göra lite reklam och säljsnacka lite om företaget och vad vi kan. Standard-frågan: "Hmm, CSC? What do you do?". Lärde mig mycket av mina mer erfarna kollegor hur man kan beskriva företaget. Fick snabbt lära mig standard-frasen "one of the worlds largest independent full service system integrators". Säger allt men ändå ingenting, perfekt!

CSCs monter.

En hel del föreläsningar var det ju. JPL var där och berättade om mars-programmet och hur de byggde mars-rovern.

Mars-rovern.

Men koolast var ändå att höra om Mercurys nya 150hp fyrtakts utombordare! Med dubbla såna (möjligen kanske inte på Nordanvinden i Njalla, men...) så kan man (med hjälp av en hel del realtidsdatorberäknande, förstås) få båten att gå rakt i sidled. Superhäftigt! Upp direkt på vill-ha-listan.

Mercurys nya motor.

En kväll så var det inte middag på konferensen, utan man fick hitta på nåt själv. Sökte fram det steakhouse med bäst betyg på Yelp inom gångavstånd. Tänkte att man måste ju äta nån ordentlig stek nu när man ändå är i Texas. Sedan var det bara att börja promenera efter kartan i  iphonen.

Rejält förvånad när man kommer fram och ser att det
är rejält mycket flådigare än man först tänkt sig!

Lärdom: Om du är i Texas och nån frågar "Är du hungrig?", svara Nej! Det gjorde inte jag. Notera att det enda tillbehöret till allt kött (32oz, = ca 900g) var en mikroskål med äppelmos.

...och sniken som man är så tar man givetvis med sig det som man inte orkar äta upp med tillbaka till hotellrummet.
Stanley Cup-slutspel på TV och revbensspjäll till kvällsfika, finfint!

Sista dagen så hann jag med lite turboturistning också. Detta är inget att rekommendera, men vi är några få (typ två) som förfinat denna konstart och behärskar nu detta till fullo. Dallas verkade vara rätt tråkigt. Lite mulet väder förstörde också lite, men gjorde dock att det gick att vandra omkring utan att svettas ihjäl i annars vanligtvis superstekande sol.

Arkitektur och konst i downtown Dallas.

Men vafaan är det här för mygel! Kolla fasaden längst upp. Högsta våningen/arna är bara fake!

Största händelsen i Dallas historia verkar vara när JFK blev skjuten. Många monument och platser uppkallade efter honom. Finns såklart bussar man kan ta som åker exakta vägen som kortegen åkte. Jag är för snål = jag går själv.

Det var här det hände, va. Rakt där vars krysset är. Som inte var där då. Ditritat i efterhand. Inte heller den handen fanns då. Men annars så är allt autentiskt.

...och det var här uppe på 6e våningen som han sköt ifrån.

Summa summarum, några riktigt intressanta dagar där jag lärt mig massor. Till och med lite som jag kanske kan använda i jobbet...