Niagarafallen

Vi var ju ute på en roadtrip i samband med att vår vän Anders var här och hälsade på, med Niagarafallen som mål för resan. 

Vägarna var långa och raka. Och tråkiga. Men naturen är ganska lik den svenska!

Efter ett tag började vi nästan tro att vi missat en avfart någonstans och hamnat i Europa, för plötsligt såg vi skyltar till Amsterdam och Rotterdam, och vi var även i närheten av Rome, Verona, Liverpool, Riga och Warsaw.

Men vi var alldeles rätt, och efter en övernattning i utkanten av Buffalo tog vi vägbron över Niagara River och passerade gränskontrollen till Kanada. 

Det var en rätt fin biltur längs Niagara Parkway, som går alldeles vid Niagara River (på den Kanadensiska sidan). Massor med fina hus och härliga platser vid vattnet.

Per i Kanada. Pilen pekar på USA, så det är inte så långt mellan länderna. 

Efter ett tag så fick vi en liten föraning om vad vi skulle få se. Här är "baksidan" av Horseshoe Falls, dvs det största av vattenfallen i Niagara.

Och sen kommer det en drös med bilder. Ord är överflödiga. 

American Falls från Canadasidan. 

Horseshoe Falls.

Flyktingbåt? Nä, turistbåt. Och är det så där trångt, då skiter vi i det.

 Säkerhetsmarginalerna är inte så stora. Men det gör att man kommer väldigt nära.

Det är viktigt att man har rätt position när man tar naturfoton.

Efter att ha spenderat en hel del tid och tagit massvis med foton på den Kanadensiska sidan så drog vi över till USA-sidan för att se hur det såg ut därifrån. Bilbron ligger alldeles i närheten av fallen, så det är en kort tur. 

Mäktigt! Nästan lite som Kaltis-bäcken tidigt på sommaren.

De gula pluttarna är inte lämmlar turister som stått i kö i nästan två timmar för att få gå in bakom fallen.
Det gjorde inte vi.

Även nunnorna åker på semester! Det är lätt att se att de hade varit vid Niagarafallen, för de hade alla likadana sandaler på sig, samma sandaler som man fick om man var en av de där gula lämmlarna...

Och sen går det ju bara inte att missa en endaste liten match när det är Boston Bruins som spelar final. 

Hockey-slutspel på hotellrummet. Hämtpizzan har simmat ur bild.

På hemvägen tänkte vi att vi inte ska stressa, utan åka längs en "scenic-route" med utsikt över Lake Ontario för att se lite mer av omgivningarna i upstate New York.  Det visade sig vara ett feldrag! Okej, det var totalt tomt på trafiken men det var förståeligt för vägen, trots att det skulle vara en något större motorväg, var totalt skitkass.

Ytterst välmotiverad skylt. (Rough road)

De blå pilarna är stora hål och de röda pilarna är ogräs som växer
rakt upp ur de stora sprickorna i vägbanan. 

Vi insåg ganska snabbt att den där motorvägen var nog anpassad för häst och vagn...

Så. Bockat av "träffa på en riktig amish-vagn längs vägen." från bucket-list:en.

Tripmätaren summerar resan rätt bra: många miles i bilen denna helg.
1034,7 miles = 166,5 mil