Tja…vad gjorde ni på er semester? Vi GICK!
Första anhalten på vår Florida road trip är Fort Lauderdale, där vi fortfarande befinner oss. Vi har lyckats bra med hotellbokningen via Hotwire (där man inte vet vilket hotell man hamnar på förrän bokningen är genomförd). Riktigt schysst hotell där vi fått ett fint rum med litet kök och stor balkong, och vi har till och med tvättmaskin. (Och så luktar det inte mögel!)
|
Vita byggnaden i mitten är vårt hotell. |
|
Och här är utsikten från balkongen. Somliga nöjer sig tydligen inte med EN båt. |
Det var redan lite av ett äventyr när vi skulle ta oss från flygplatsen till hotellet (vi har inte hämtat upp hyrbil ännu). För att "spara lite"(=Pers inställning. "göra som lokalbefolkningen"=PLs inställning) hade vi (=PL) kommit fram till att det finns buss att åka. Consensus i resesällskapet var att det var okej att vänta lite vid busshållplatsen, eftersom det var semester och vi inte hade bråttom. Sagt och gjort, buss från flygplatsen, byte vid någon sorts centralstation, för bara 4 dollar. Det låter överkomligt. Som vanligt hade vi inte riktigt reflekterat över själva konceptet; vem åker egentligen buss runt Fort Lauderdale / Venice of America / Billionares Row? Resan till centralstationen gick bra, men väl där kände vi oss lite olustiga med det övriga sällskapet som väntade på bussen. Om man säger så här… en grabb vi pratade med om att vi var från Sverige och att det fanns mycket snö där, nämnde att han också hade mycket "snö", i fickan. Och den Molly han refererade till, var inte den Molly som skrev brev till tomten i det tecknade programmet man ser på julafton.
Första dagen hade vi planerat att promenera ner till stranden och gå runt lite för att få se lite av kringområdet. Ser inte så långt ut på kartan. "Vi är ju vana att gå", "Amerikanerna åker bil onödigt korta sträckor", "taxi kostar bara onödigt med pengar", "det är ju inte så himla varmt". Citat som vi snabbt fick omvärdera. Helt slutkörda, genomsvettiga och med fötter med skoskav kom vi till slut fram till själva downtown. Och det visade sig faktiskt vara rätt värt det, för vi hittade en båt som åkte en, som det skulle visa sig, rätt fascinerande rundtur bland kanalerna och hamnarna här i Fort Lauderdale.
|
Phoenix 2. En av världens största privata yachtar. |
|
Fickparkering, Yacht-style.
|
|
"The White House". Till salu. |
Vi åkte bland annat förbi ett fint litet hus vid vattnet som för tillfället var till salu. Sjönära läge. Ett separat poolhus ingår, på modesta 5000 kvadratfot. Slå-till pris på 35 miljoner. Dollar.
|
Yacht-infart till huset måste man ha. Och har man inte det så är det dags att flytta. Det finns faktiskt en ledig tomt på Harbor Island. Bara 9 miljoner dollar. |
Julafton inledde vi med ännu en promenad. Eftersom vi dissade hotellfrukosten ganska rejält efter första morgonen så var det bara att börja knata igen. Denna gången styrde vi norrut, mot Lauderdale-by-the Sea, där vi hade spanat in en schysst diner.
|
Julgran i Lauderdale-by-the-Sea |
På vägen tillbaka hittade vi en mataffär, så det blev finfin jullunch på balkongen.
|
LOX-bagel (philadelphiaost och rökt lax) till jullunch. |
Framåt eftermiddagen var vi kaffesugna, så Per gjorde rigorös research på Yelp för att leta upp ett bra café i närheten. Man vill ju testa nåt genuint litet ställe när man ändå är på semester (och här kan vi tillägga att PL frånsäger sig allt ansvar över café-valet. Hon hade nöjt sig med Starbucks en kvart bort). Hmm, ett ställe som verkar ha fått bra betyg. Endast 30 minuters promenad. Låter okej. Så det var bara att återigen börja traska.
Typ rakt genom ett schaskigt industriområde. Men det fanns åtminstone trottoar…
Åsså var det stängt när vi kom fram…Det slutade med att vi hamnade på Starbucks till slut iallafall. Suck. Måste det ens tilläggas mängden gliringar som delades ut!?
Hur blev det med julmiddagen då? Jo, tack. Någon i sällskapet blev mozzarella-frälst. Det visade sig att restaurangen på hotellet där vi bor ägs av Todd English, som är en stor krögare hemmahörande i Boston (världen är liten). Och just det här stället erbjuder mozzarella som de tillverkar vid bordet. Givetvis var vi tvungna att testa.
|
Chef Felix handdrar vår mozzarella. |
|
Resultatet. Mozzarella och antipasti. |
Och herregud så gott det var! Ljusår ifrån det sega muminkött man köper i affären. Rekommenderas! Och med en dessert som skulle kunna föda en hel familj (två kvadratdecimeter chokladkaka med grädde och glass), så var vi glada att vi bara behövde rulla bort till hissen och åka upp till rummet.
|
För en person? Jajemen! |
|
God Jul från bloggskrivarna! |
P.S Alla bilderna är tagna med telefonen. Råkade glömma sladden till storkameran...
Härligt det ser ut!!!! Gott Nytt År från oss!!!
SvaraRadera